Hörneå bys hemsida
web-redaktör:
lena.lindholm
kontakt

Raggarungens
beännelser
- del 4 !

Raggarungens bekännelser

Hörneåbor berättar

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Raggarungens bekännelser!

Del 4 - Åka raggarbil med ” de stora  grabbarna” .

Ofta bildades gäng av raggare som åkte i olika bilar. Hade man ingen bil kunde man åka med och dela på ”soppan” (bensinen). Några av grabbarna i stan som jag delvis kände, hade gått i samma klass i skolan  och då var det ju lätt att få haka på.

Fem sex grabbar åkte ofta i samma bil. Resan började ofta med att vi tankade upp bilen och betalade nån tia var. En av grabbarna i gänget hade oftast med sig ”storplånboken” och han var aldrig knusslig. Betalade ofta hela kalaset själv.

Sedan började kvällen med några varv runt Umeås gator. Ofta så många varv att polisen körde iväg oss. Under kvällen mötte vi de andra raggarna då och då. Finraggare, fulraggare och annat folk som körde runt i mindre ”svenssonbilar”. Gatorna fylldes alltid av folk när biograferna bytte till nya besökare.

Tiderna kunde vi ju eftersom filmerna alltid gick klockan ett till tre, tre till fem, fem till sju , sju till nio och nio till elva, dvs 23.00. Därefter avtog folkmassan och ungdomarna drog sig hemåt eller till nåt party nånstans. Rykten gick om att ”fulraggarna” ibland skjutsade sina tjejer upp till ”Kullaskogen” och om händelserna inte föll dom i smaken så fick dom helt enkelt gå hem.
Det hände att man fick upp nån tjej som var förbannad efter att ha fått promenera så långt. Kullaskogen ligger ju uppe i området vid Krauta och bort mot Hissjövägen, ca 7 km från stan. Det var ett område som ofta nyttjades för en tids parkering i skogen med musik och (fredagsmys), som ibland gick snett?

Vissa kvällar raggade vi runt hela kvällen på stan. Bilen fylldes med tjejer som ville åka med. En del hade ju sina favoriter i bilen men ofta bytte man tjejer. Nån hoppade av och nån annan kom till. Bytena skedde oftast när vi stannade till på något av de många raggarfiken som då fanns i stan. Cafe Sjuan, Sandbergs, Tegsgrillen, Grill Ett , Fokus, Vega, Mimer, Mekka, NK , Cafe Brage vid K4, Melanders, Ringbaren, Cafe Linnea, Nybro på Teg med flera som jag säkert missat.

Alla hade sina favoritställen även om vissa fik som NK och Mekka räknades som ”finare”. Själv valde jag Mimer, Café sjuan och ibland Fokus när det var uppträdande där. Ofta satt vi på Ringbaren som hade fönsterbord ut mot Kungsgatan så att man hade koll på strömmen av folk som passerade. Senare flyttades Ringbaren en trappa upp mittemot det gamla stället och det blev mera restaurang än fik. Tegsgrillen var också populär med sina flipperspel som vi tävlade på.

När man kom in på fiket satt det ofta en massa tjejer och killar där som förväntade sig att man skulle gå fram till Jukeboxen och mata in enkronor och välja bra låtar. Valde man bra låtar blev man populär, fel låtar blev BUUU.
Red River Valley, låtar av Elvis , Little Richard (en favorit) och andra vara populära och man visste vilka låtar som gick hem. Rick Nelson med Hello Mary Lou var också ofta spelad, liksom Cliff  Richard

Smakprov finns här plus flera andra av varje artist…håll ned ctrl och klicka för att aktivera länken

T.ex Red River Rock m.fl
http://www.youtube.com/watch?v=kvrD7XDwQ3Q
Hello Mary Lou
http://www.youtube.com/watch?v=7s8UU1uUH38
By the light . kanonbra
http://www.youtube.com/watch?v=clHlyxb7meg
Hard headed women
http://www.youtube.com/watch?v=GxI8ya3Ue5E
Wooden Heart
http://www.youtube.com/watch?v=smsEJmOOqHg
Long Tall Sally – det spritter i hela kroppen när man lyssnar
http://www.youtube.com/watch?v=bqgYxz1Zhwc

Ibland var det uppträdande på torget och jag kan minnas hur vår lokale rockare -Rock-Lage med band sjöng och spelade Hard Headed Woman för massor av ungdomar. Svängde gjorde  det och alla var glada och nöjda även om engelskan i sångerna inte var den bästa. Torget var sprängfyllt av ungdomar och korvkiosken mitt på torget sålde Bigges korv som aldrig förr. Bigge blev sedermera Umeås största (och rikaste) korvsäljare och utvecklade verksamheten mer och mer med små barer med allt större utbud.
Från början såldes bara kokt korv med bröd och tillbehören var få, senap, ketchup o Boston –gurka på sin höjd. För att minnas köper jag alltid bara korv med bröd och ett tunt lager vanlig senap. Annars är det ingen riktig varmkorv J Frugan har samma smak konstigt nog , fast hon bara är en ”Wannabe”
(Want too bee raggare?) http://sv.wikipedia.org/wiki/Wannabe

Jämför min frisyr på körkortet med Elvis – ser ni likheten Happy smiley 9 Bild på körkort….
Bild på frisyren :


”Rock-Lage” åkte med ”skräcken” i hans stora gröna Dodge med en mullig v8-motor. Skräcken var känd  för att vara snäll, hård och rättvis och var det nån som jävlades med någon så kunde man anlita honom till att ”rätta till” saker och ting. Han boxades med framgång och tävlade ibland men ofta var det boxning på nån bakgård som gällde och råkade man i onåd hos honom var det inte så kul. Själv var jag på god fot med honom. Han bodde ett tag nära mig på Berghem där vi förresten också hade både Blomsteraffär,Cykelaffär, Axelsons Livs, Konsumbutik , en kiosk och ett fik/ konditori som drevs av en herr Wemmersten, som även startade första kiosken och restaurangen på NUS om jag inte minns fel.  Berghem var livfullt på den tiden.
Aneth´s mamma arbetade en tid för Wemmersten på hans kiosk på lasarettet. Senare öppnade mamma Viola och hennes syster Inga, en kiosk i bottevåningen i ett av höghusen uppe på Nydalavägen, där det också fanns något så idag sällsynt som en bank som hade pengarHappy smiley 9

Ibland, när man ledsnat på att varva runt på stan gick färden till Vännäs, Hörnefors och Julles kafe eller fiket i Rundvik som också hade Jukebox matad med Cliff Richards låtar. Vådliga färder, ofta i alltför hög fart och för många i bilen men gissa om vi hade kul. När bensinen tog slut tog vi fram han med ”storplånboken” och tankade. Mackar fanns lite överallt.

Hemfärderna skedde ofta i soluppgången och vid en av hemfärderna kom vi in söderifrån  med hög fart, på Riks13 som E4 hette då, mot Röbäck, där nu finns en chikan, då en katt plötsligt sprang upp på vägen. Farten var ca 180 km i tim och det blev en rejäl smäll och katten flög så långt att vi aldrig hittade den mer ute i det höga gräset på åkrarna, trots att vi sökte länge. Kanske klarade den luftfärden. Katter har ju som bekant nio liv, men efter den smällen hade den nog bara åtta kvar.

Riks13 gick då över Röbäcksslätten in mot Umeå förbi dagens fartkamera som placerats där. Tur att inga såna fanns på den tiden. Om jag inte minns fel så var det fri fart på den tiden och Röbäcksslätten hade den enda raksträckan i stan om man inte ville åka ut på Holmsundsvägen och testa, men där vara såna besvärliga backar och bara grusväg då.

Tyvärr hände ibland olyckor i samband med resorna och en minns man särskilt väl. På en resa till Skellefteå där en lång rad av raggarbilar var på väg hem, hände något i en av bilarna som gjorde att en känd, glad och trevlig flicka från stans raggarfik, en tuff brud i lyxförpackning, klev ur en av bilarna i främre delen av kön. Varför vet jag inte, men förmodligen blev man ovänner i bilen. Jag var inte med på den resan men den blev ju snabbt känd av alla via tidningar och snack på stan. Eventuellt var det för mycket sprit med i bilden eller något sådant. Kanske vara det bara kisspaus? Oturligt nog blev hon i mörkret påkörd av en av bilarna i gänget, som kom bakifrån i raggarkön. Det blev en våldsam olycka och hon omkom omedelbart av smällen.

Begravningen skedde sedan på Sandbacka kyrkogård och alla raggare i stan, även jag, deltog i den sorgliga begravningen. Alla var märkbart påverkade av den olyckan och kanske lärde man sig något av den händelsen. Stämningen var tryckt på stans caféer och gator.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fri_fart

Den svenska vägskylten för fri fart (hastighets-begränsning upphör), som avskaffades vid högertrafik-omläggningen 1967 – Högertrafikomläggningens konsekvenser återkommer jag till i senare avsnitt.

Hemresan kunde ofta bli lång, alla skulle skjutsas hem, tjejerna bodde ibland ute på landet, Överboda, Hissjö och andra ställen. Grabbarna ville också bli avlämnade inte alltför långt från hemmet eller ibland gå direkt till dagens jobb. Tur att bensinen var billig eftersom dessa bilar lätt slukade 2-3 liter per mil på den tiden. Hur man har råd att åka runt i dessa bilar idag har jag svårt att fatta men man delar väl kanske på kostnaderna nu som då och ofta går väl allt man tjänar till dessa ”nöjen”.

Forts. Del 5: Raggartiden 1962-1967


Hörneå 2013-02-16 Tord Fröling

 

Besökare

Hörneå bys hemsida www.becken.se